Jag är ingen soldat, jag tänker inte så

Okej, nu har jag bott här i snart en vecka. Jag känner att jag måste åka hem på lördag och få lite miljöbyte. Allting går hur bra som helst och människorna man jobbar med är helt underbara och intressanta. Känner att jag lär mig saker hela tiden och det var den stora anledningen till varför jag ville jobba med detta. Jag tror dessutom att jag kommit på min c-uppsats som ska skrivas till våren. Den ska handla om makt alltid genererar i straff. Jag själv tror inte att man får ut någonting av att bestraffa människor, straff är inte min melodi. Alla människor förtjänar att behandlas rättvist och sedan får man kommunicera vad som behöver ändras. Du kan aldrig straffa människor så att de förstår. Tyvärr verkar jag vara den enda som inte kör med straff och trots att min grupp är de lugnaste så åkte de på en kollektivbestraffning av en annan ledare. De skulle springa 10 varv runt fotbollsplan. Lite besviken på detta så knöt jag på mig mina joggingskor och trots förkylning hakade jag på killarna, ledarskap reflekterar följare det är vad jag tror på. En fåing sak var det också som de bestraffades för, någon var på toa efter släckning och då högg någon. Det enda som hände var att killarna nu planerar hämdaktion gentemot denna ledare sista dagen. Straff föder straff, medmänsklighet föder medmänsklighet.