Sitter och lyssnar på Winnerbäck och funderar.
Jag vet att allt jag gör inte är så smart. Ibland låter jag rädsla styra mig, rädslan att bli äldre, rädslan att inte räcka till, rädslan av att bara stå still och i min rädsla kan jag göra dumma saker eller saker som jag inte borde göra. Jag är inte så här som jag ibland framställer mig. Jag har ingen brådska, jag skulle aldrig tvinga någon till något eller dra något mot ett hål och om det här är allt som någonsin blir så skulle det väl få vara så och jag skulle vara tacksam för allt jag varit med om. Det är ingen tävling och jag försöker inte vinna, men ibland låter jag rädsla styra mig och denna vecka har jag inte varit på något bra humör, jag vet inte varför men alla dippar ibland så även jag cause I'm no hero that's understood.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar